Mindfulness: från Buddha till tredje vågens KBT.

Mindfulness är idag en central del av många moderna KBT behandlingar, det som brukar kallas för ”tredje vågens KBT”. Som Dialektisk Beteendeterapi (DBT), Acceptance and Comitment Theraphy (ACT), och Mindfulnes Based Stress Reduktion (MBSR). Från början var dock mindfulness en del av olika österländska visdomstraditioner. Detta äktenskap mellan österländsk meditation och modern psykologi har inte alltid varit enkelt och självklart. Följ med på mindfulness osannolika resa från det buddhistiska Asien, till de allra senaste psykologiska behandlingarna.

Det är slutet av sjuttiotalet på den amerikanska västkusten. En 35 årig molekylärbiolog från Massachusetts Institute of Technology (MIT) och engagerad utövare av buddhistisk meditation, genomför en retreat. När han en eftermiddag sitter i tystnad får han plötsligt en bild av vad som kommer bli hans framtida syfte i livet. Att överföra de tekniker han praktiserat i 13 år, buddhistisk mindfulnessmeditation och yoga, till arbete med människor med kroniska hälsoproblem i det moderna Amerika. Och att använda sig av en vetenskaplig metodik för att undersöka effekterna av metoderna.

Mannen ovan hette John Kabat-Zinn. Han kom sedan att bli förgrundsgestalten för den moderna mindfulnessvågen. På något sätt lyckades han få sitt projekt godkänt av de ansvariga på prestigefyllda University of Massachusetts Medical Center, där han arbetade. Mindfulnes Based Stress Reduktion (MBSR) var fött.

Vad är egentligen mindfulness?

Ett grupprum på en vårdcentral i en stockholmsförort. En grupp människor sitter på stolar i en halvcirkel. I sina händer håller de varsitt russin. Psykologen som leder gruppen ger instruktioner:

– Titta på föremålet ni har framför er som om ni såg det för första gången, se på formen, texturen, skuggor skiftningar i färgen … Kommer det tankar så låt dem bara passera utan att fastna i dem, utan att döma … Var vänliga mot er själva … Återvänd till föremålet framför er … Nu kan ni föra det till näsan och uppmärksamt lukta på det. Lägga märke till alla dofter, alla nyanser.

Situationen ovan beskriver en klassisk mindfulnessövning. Jon Kabat-Zinn har definierat mindfulness som att ” hålla uppmärksamheten i nuet, med avsikt och utan att döma”. När du är mindful betraktar du tankar och känslor som dyker upp utan att fastna, eller identifiera dig med dem. En annan viktig del av mindfulness är medkänsla med sig själv och andra.

Det här är förstås i grunden allmänmänskliga färdigheter. Att medvetet träna de här förmågorna är dock något som historiskt sett funnits som en del av olika religiösa traditioner. Övningar som påminner om mindfulness förekommer exempelvis inom den kristna mystiska traditionen, inom sufismen och inom hinduismen. Den religion/livsfilosofi som lagt allra störst vikt på mindfulness är ändå buddhismen.

Inom buddhismen är mindfulness centralt och har kallats för ”hjärtat av buddhistisk meditation”. ”Rätt mindfulness” är en av delarna av den så kallade ”åttafaldiga vägen” inom buddhismen. Olika övningar i mindfulness har under mer än 2500 år praktiserats i de buddhistiska klostren i öst.

Mindfulness kommer till väst.

Under början av sjuttiotalet hade många unga i hippierörelsens spår åkt till Asien för att lära sig meditation. Framtida västerliga buddhistiska lärare som Jack Kornfield, Sharon Salzberg, and Joseph Goldstein hade lärt sig meditera hos buddhistiska mästare som Ajahn Chah i Thailand och Mahasi Sayadaw i Burma. När de sedan återvände till väst började de själva lära ut de här teknikerna. 1975 grundades Insight Meditation Society (IMS) i USA. Det var hos dessa lärare som Kabat-Zinn i sin tur lärde sig meditation och hämtade inspiration.

Kabat-Zinn för in mindfulness som en del av stressbehandling.

Efter att ha lyckats övertyga de ansvariga på MITs medicinska center att hans ide var värd att pröva, startade han och började genomföra 8 veckorsprogram för patienter. Redan från början var planerna stora:

– Min förhoppning var att det skulle vara möjligt att förändra medicinen och hälsovården, om den här lilla saken vi gjorde I källaren på UMass Medical Center fungerade bra, mindes Kabat-Zinn senare.

Upplägget var ambitiöst, med klasser en gång i veckan, samt 45 minuters guidade meditationer och Yoga som hemuppgift 6 gånger i veckan. Iden var att lära patienter att hantera kroniska medicinska tillstånd, främst smärta, som medicinsk behandling inte visat sig hjälpsamt för. Kabat-Zinn förstod tidigt värdet av forskning och genomförde en första studie om programmets effekt.

– En liten pilot på noll dollar, berättade han senare.

Kabath Zinn beskrev i studien att de flesta av de 51 deltagarna som alla hade kronisk smärta beskrev en stor till måttlig smärtreducering efter genomgången behandling. Även i de fall där inte smärtan försvann rapporterade deltagarna minskad depression, ångest och utmattning.

Idag har denna första blygsamma pilot vuxit till en imponerande mängd av studier. 2016 fanns det över 4500 studier av MBSR och andra mindfulnessbaserade behandlingar publicerade. MBSR används nu vid en mängd olika tillstånd vid kliniker i hela världen. Vid Cancer, hjärtsjukdomar, diabetes, fibromyalgi, HIV/AIDS, psoriasis och tinnitus.

Mindfulness och KBT

Under 1980 och 90 talet togs de första stegen att på allvar kombinera mindfulness med kognitiv beteendeterapi (KBT). Två nya behandlingar såg dagens ljus; Dialektisk beteendeterapi (DBT) och Acceptance and Commitment therapy. Nu var bollen verkligen i rullning.

Den 9 Mars 1961 befinner sig en 17 årig flicka inlåst i isoleringsrummet på behandlingshemmet ”the institute of living”. Personalen kunde inte se något annat alternativ. Flickan hade upprepat skadat sig själv genom bränna sig med cigaretter och genom att skära sig i armar, ben, och mage med de vassa föremål hon kunde hitta.

Här i isoleringsrummet fanns inga sådana föremål. Ändå ökade bara hennes vilja att dö. Hon gjorde det enda som verkade vettigt för henne just då. Slog sitt huvud mot väggen, och sedan golvet. Hårt.

Flickan hette Marsha Linehan. Hennes egna erfarenheter kom sedan att ge henne motivation för att skapa en verksam behandling för suicidnära och självskadande personer. Hon kallade den Dialektisk Beteendeterapi (DBT).

– Jag befann mig i helvetet, har hon senare berättat, Och jag lovade mig själv att när jag kommer ut, ska jag komma tillbaka och hämta ut fler härifrån.

När Marsha Linehan gick igenom de faktorer som fått henne själv att bli bättre var det två saker som hon mindes som centrala; den första var en radikal acceptans som hon fick efter stark mystisk upplevelse färgad av hennes katolska tro. Den andra faktorn var den träning i zen-buddhistisk meditation som hon genomgått med olika lärare. Därför blev radikal acceptans och mindfulnessövningar – de flesta hämtade från den kände zenmunken Thich Nhat Hanh – grundstenar i den nya behandlingen.

“Du är inte vad du tanker”, ACT

Acceptance and Commitment therapy (ACT) växte fram ur grundaren Stephen Hayes egen erfarenhet av panikångest, och ur hans arbete tillsammans med klienter med ångestproblematik.

– Jag var utbildad som en behandlare inom kognitiv beteendeterapi (KBT). Men när jag märkte att KBT inte hjälpte mig att hantera mina egna problem med ångest, så återvände jag till några mer österländska idéer, som jag känt mig dragen till tidigare i livet, berättade Hayes senare.

En viktig del av ACT är att inte identifiera sig med sina tankar, känslor eller kroppsliga förnimmelser (som t.ex. smärta). Utan istället fokusera på det som ser allt detta, vad Hayes kallar ”det observerande jaget”. Det här är ett perspektiv som Hayes lånat från den indiske filosofen Ramana Maharshi, och som är en central tanke inom mindfulness. ACT används nu som behandling vid en rad olika tillstånd. Ångest, depression, missbruk, ätstörningar, smärta, tinnitus och psykos för att nämna några.

Mindfulness i hjärnan

Redan från början förstod John Kabat-Zinn, värdet av vetenskaplig forskning för att kunna visa att mindfulness är verksamt. Något som de andra behandlingarna som grundas på mindfulness byggt vidare på. Idag finns det en uppsjö studier som visar att dessa behandlingar är verksamma mot bland annat smärta, psoriasis och tinnitus (MBSR). Mot återfall i depression (MBCT). Mot emotionellt instabil personlighetsstörning och självskadebeteende (DBT). Mot en mängd ångest och depressionstillstånd, olika former av missbruk och mot psykotiska symptom (ACT).

Men hur fungerar egentligen mindfulness? Modern hjärnforskning har visat att mindfulness – förutom att förändra vårt förhållningsätt till tankar och känslor –  även skapar rent fysiska förändringar i hjärnan. Man har bland annat sett förändringar i delar av frontalloben längst fram i hjärnan (den så kallade rostolateriala prefrontala barken). Detta område har många olika funktioner, men är bland annat viktigt för vår förmåga till själviakttagelse och förståelse för egna tankeprocesser.

Kritik och utmaningar.

Mindfulnessbaserade behandlingar är nu en etablerad del av sjukvården och psykiatrin, och även samhället i stort.  Mindfulness har även blivit en del av det ”coachingutbud” som riktar sig mot till exempel arbetsplatser. Skillnaden jämfört med slutet av 1960-talet är slående. Kabat-Zinn mindes senare:

– Nästan ingen jag kände mediterade då, och alla som gjorde det sågs som mer än bara extrema, som galna, påtända hippiekommunister…

Men denna förändring har inte varit helt smärtfri. Kritik har riktats mot att man i samhället övertolkat vad forskningen faktiskt säger om mindfulness. Att man har gjort det till en underkur som hjälper mot allt. Så är det förstås inte, även om forskningen ändå tyder på att behandlingar som bygger på mindfulness är hjälpsamma mot många olika tillstånd.

En annan kanske viktigare kritik handlar riskerna för en uttunning och bagatellisering av mindfulness. Speciellt inom vad som löst skulle kunna kallas ”självhjälpsindustrin”. Att metoden ibland kommit att läras ut av mindfulnesscoacher som själva bara gått en utbildning på några enstaka dagar.

Oavsett kritiken verkar mindfulness vara här för att stanna. Spänningsfältet mellan den uråldriga buddhistiska traditionen, den modernt vetenskapliga forskningen och ”självhjälpsindustrins” längtan efter enkla lösningar kommer nog också att finnas kvar. Som en utmaning på gott och ont.  Och ytterst som en möjlighet att låta de olika perspektiven befrukta och utveckla varandra.

Andreas Å

 

Dela den här artikeln

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *