Vad är du egentligen?


Visheten säger att jag är ingenting
Kärleken säger att jag är allt
Mellan dessa poler flyter mitt liv

Nisargadatta

 

Att vara människa innebär att ha en längtan efter något som vi inte kan sätt ord på. En längtan hem, en längtan till något vi liksom dunkelt anar. Som Dan Andersson skriver:

”Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.”

Men vad är det där vi längtar efter egentligen? Det där hålet vi så ofta försöker fylla med konsumtion, kärlek, sex, mat, eller alkohol. Det där som vi kanske får en glimt av i vår älskades blick, i naturen eller när vi ser in i ögonen på ett litet barn?

”Känn dig själv” stod det skrivet på Apollons tempel i Delphi och att känna sig själv är grunden för världens visdomstraditioner, för buddhismen, hinduismen, och för den kristna, judiska och islamska mystiken.

Men vad innebär det att känna sig själv? Det handlar egentligen inte om att lära känna och analysera sina vanemönster, sina tankar och sina känslor. Även om det också är värdefullt och nödvändigt på den andliga vägen. Det handlar om att se att vi i grunden inte är de här vanorna, tankarna och känslorna, utan det som ser allt det här. Det som observerar.

När vi gradvis lär oss att stanna i den som ser, den som låter tankar, känslor och förnimmelser komma och gå, så händer något märkligt. Skillnaden/separationen mellan det som ser och det som ses upphör. Vi når ett väldigt naturligt tillstånd, ett tillstånd av nyfikenhet, liv och förundran som liknar det vi upplevde som väldigt små barn. Jesus säger (i Thomasevangeliet):

Jesus såg några små barn som blev ammade. Han sade till sina lärjungar: De som är som dessa små barn, som ammas, de skall komma in i riket.

De sa till honom: Skall vi då komma in i riket som små barn?

Jesus sade: När ni gör två till ett, och när ni gör det inre likt det yttre och det yttre likt det inre, och det där ovan likt det där nere, och när ni gör manligt och kvinnligt till ett och samma, så att manligt inte längre är manligt och kvinnligt inte längre kvinnligt, och när ni skapar ögon i stället för ett öga, en hand i stället för en hand, en fot i stället för en fot, och en avbild i stället för en avbild, då skall ni komma in i riket.

Spädbarnsforskaren Daniel N. Stern har på liknande sätt beskrivit det lilla barnets upplevelse av enhet innan språket med dess åtskiljande tar vid och skapar separation.

Det tillstånd som jag beskriver är egentligen inte är ett tillstånd, men kallas ibland för ”det naturliga tillståndet”, då det inte kräver någon ansträngning för ”att uppnås” utan faktiskt finns här hela tiden, bara vi vågar vara riktigt stilla och helt enkelt se efter. I det här tillståndet finns nu inte längre något inre eller yttre, något objekt eller subjekt. Vi ser faktiskt att det aldrig funnits någon åtskillnad, utan att den upplevda åtskillnaden bara var olika filter som vårt sinne aktivt skapade. När detta skapande upphör blir resultatet en känsla av frid, en känsla av befrielse och en känsla av enhet. Vi ser att vårt medvetande är något mycket större än vad vi kunnat föreställa oss. Att medvetandet utgör själva grunden av oss själva och vår verklighet. Detta befriade medvetande är samtidigt rymd/tomhet och alla de olika former och föremål som uppstår och försvinner i denna tomhet. Vi ser att världen, vår  kropp, våra känslor, våra tankar och vår känsla av ett ”jag” också bara är sådana former som uppstår och försvinner i medvetandet, som vågor ur havet.

Istället för vår gamla upplevelse av ”vårt medvetande” som sprunget ut kroppen och hjärnans olika processer, ser vi alltså i stället både världen, vår kropp och vår känsla av ”jag” som bara vågor som uppstår i ett oändligt hav av medvetande. Det universella medvetande, den tillvarons grund (som en del kallar gud) som vi i själva verket alltid har varit.

Jag tänker att det är någonstans här, i just det här universiella medvetandet, som de olika mystiska traditionerna hämtat sin näring, och sedan försökt skapa olika kartor för att hitta vägen till.

Andreas Å

Dela den här artikeln

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *